Vidare till huvudinnehåll

Frågor och svar

Vad är obesitas hos barn?

Obesitas hos barn — även kallat barnobesitas och i vardagligt tal barnfetma eller fetma hos barn — är en kronisk sjukdom där kroppen lagrar mer fett än vad som är hälsosamt. Diagnosen ställs med hjälp av en åldersanpassad BMI-kurva (iso-BMI), inte samma BMI-gränser som för vuxna. Övervikt hos barn är ett separat, lindrigare tillstånd som ligger på iso-BMI 25–30. Obesitas beror sällan på "viljestyrka" utan har starka biologiska och ärftliga orsaker, och kräver behandling på samma sätt som andra kroniska tillstånd.

Föräldrars vanligaste frågor

Skillnaden mellan övervikt och obesitas hos barn

Övervikt och obesitas är två olika tillstånd. Övervikt betyder att ett barn väger mer än vad som är hälsosamt för sin längd och ålder. Obesitas är ett allvarligare tillstånd där fettmängden i kroppen är så hög att det påverkar hälsan — både fysiskt och psykiskt. Obesitas klassas av Världshälsoorganisationen och svensk sjukvård som en kronisk sjukdom, inte en livsstilsfråga.

Gränsen mellan övervikt och obesitas hos barn sätts med internationella gränsvärden (IOTF) som tar hänsyn till barnets ålder och kön. Dessa motsvarar vuxnas BMI 25 (övervikt) och BMI 30 (obesitas), men på en åldersjusterad skala som kallas iso-BMI.

Hur vanligt är obesitas hos barn i Sverige?

Ungefär vart fjärde skolbarn i lågstadieåldern har övervikt eller obesitas. I åldersgruppen 6–9 år hade cirka 23 procent övervikt eller obesitas läsåret 2021/2022, varav 7,2 procent hade obesitas och 15,6 procent övervikt. Förekomsten ökar med åldern och det finns tydliga regionala skillnader över landet.

För yngre barn (4-åringar) ligger prevalensen runt 11 procent, och bland 11–15-åringar har andelen med övervikt eller obesitas ökat från 7 till 15 procent sedan slutet av 1980-talet.

Varför är obesitas hos barn allvarligt?

Obesitas i barndomen ökar risken för typ 2-diabetes, högt blodtryck, leverpåverkan, sömnproblem och psykisk ohälsa redan i barnaåren. Utan behandling följer tillståndet oftast med in i vuxenlivet och ger ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Samtidigt visar ny forskning från Sahlgrenska att barn som når normalvikt före vuxen ålder inte har förhöjd risk för kranskärlssjukdom senare — vilket gör tidig behandling särskilt viktig.

Det finns också en stark psykosocial dimension: barn med obesitas drabbas oftare av mobbning, låg självkänsla och depression. Ett respektfullt, icke-dömande bemötande är därför centralt i all behandling.

Hur diagnostiseras obesitas hos barn?

Diagnosen ställs av läkare eller sjuksköterska på BVC, elevhälsan eller en BUMM-mottagning (Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning). De använder barnets BMI-kurva, som visar hur BMI utvecklats över tid i förhållande till åldersanpassade gränsvärden. Ett enstaka mätvärde säger sällan hela historien — det är trenden i kurvan som betyder mest.

Vid misstanke om obesitas görs en bredare utredning som kan inkludera blodprov (för typ 2-diabetes, leverstatus, blodfetter), blodtryck och frågor om ärftlighet, matvanor och fysisk aktivitet.

Vad hjälper?

Grunden i all behandling av obesitas hos barn är så kallad kombinerad levnadsvanebehandling där hela familjen involveras. Barnet ska inte "banta" — fokus ligger på att skapa hållbara rutiner kring mat, rörelse, sömn och skärmtid tillsammans med föräldrar och syskon.

Vid svårare obesitas kan ytterligare stöd behövas. Sedan 2023 finns ett nationellt vårdprogram för behandling av obesitas hos barn och ungdomar. Två läkemedel i gruppen GLP-1-analoger är godkända för viktkontroll från 6 respektive 12 års ålder, och obesitaskirurgi kan i särskilda fall erbjudas från 15 års ålder.

Källor

  1. Folkhälsomyndigheten — Statistik om övervikt och obesitas hos barn 6–10 år
  2. Folkhälsomyndigheten — Övervikt och obesitas hos barn 11–15 år
  3. 1177 Vårdguiden — Obesitas, övervikt och fetma hos barn
  4. Socialstyrelsen — Nationella riktlinjer för vård vid obesitas
  5. Nationellt vårdprogram för behandling av obesitas hos barn och ungdomar (2023)
  6. Läkartidningen — Nya möjligheter i behandling av barn och ungdomar med obesitas
  7. Rikshandboken i barnhälsovård — Ökande BMI, övervikt och obesitas

Senast uppdaterad: april 2026