Vikt och längd för barn 2–18 år – tabell och tillväxtkurvor

En vikt- och längdtabell kan ge en översikt, men den är inte en personlig tillväxtkurva och avgör inte ett barns hälsa. För barn 2–18 år behöver vikt förstås tillsammans med längd, ålder och utveckling över tid. Här förklarar vi tabellens begränsningar, median och percentiler samt hur BVC och elevhälsan följer svenska barns tillväxt.

Riktvärden för längd och vikt per ålder (2–18 år)

Tabellen visar statistiska medianvärden för längd och vikt vid olika åldrar. Barn växer i språng och i olika takt, vilket gör att ett barns mått naturligt kan ligga både över och under dessa siffror utan att det betyder något avvikande. Tabellen ska inte ses som en mall eller målvikt – för att bedöma hälsa och tillväxt följer svensk vård alltid barnets egen kurva över tid på BVC eller inom elevhälsan.

För publicerade tillväxtreferenser finns tillväxtkurvor hos Svenska Barnläkarföreningen. Be BVC eller elevhälsan förklara vilken referens som används för ditt barn.

Hur ska en vikt- och längdtabell användas?

En källbelagd tabell sammanfattar en referensgrupp, inte hur ett enskilt barn måste växa. Två barn i samma ålder kan ha olika längd och befinna sig i olika faser av puberteten. Det går inte att ange en allmän procentuell avvikelse från tabellen som automatiskt innebär god eller dålig hälsa.

Upprepade mätningar och barnets mående ger mer information än en enstaka jämförelse. Läs mer om hur barns vikt bedöms i svensk vård.

Vad betyder median, percentiler och SD-linjer?

Medianen är 50:e percentilen. Ungefär hälften av referensgruppen ligger under värdet och hälften över. Medelvärdet beräknas på ett annat sätt: summan av värdena delas med antalet personer. Orden ska inte användas som om de alltid betyder samma sak.

En percentil beskriver en position i referensgruppens fördelning vid en viss ålder och för ett visst kön. Den visar inte procent av en ”idealvikt”. Svenska tillväxtkurvor använder ofta linjer för standardavvikelser, SD. De beskriver spridningen kring referensen och ska inte utan vidare benämnas percentillinjer, särskilt eftersom vikt och BMI inte har samma fördelning som längd.

Vad är skillnaden mellan tillväxtkurvor och iso-BMI?

Tillväxtkurvor hos BVC och elevhälsan visar barnets längd, vikt och ibland BMI vid återkommande mätningar mot ålders- och könsspecifika referenser. Vården tittar både på nivån och utvecklingen över tid, med hänsyn till exempelvis pubertet och ärftlighet.

Iso-BMI används för att bedöma övervikt och obesitas utifrån BMI, ålder och kön. IOTF-gränserna knyter barnets BMI till motsvarande gränser för vuxna vid 18 års ålder. Måttet kompletterar tillväxtkurvan men ersätter inte en klinisk bedömning. Läs om iso-BMI och hur måttet används.

En ålderstabell är bara en förenklad översikt. Den visar inte barnets egen tillväxt över tid och kan inte användas som diagnosverktyg.

När bör man kontakta BVC, elevhälsan eller vårdcentralen?

Sök råd om du är orolig för barnets tillväxt eller mående. Det kan till exempel handla om snabb viktförändring, att längdtillväxten bromsar in eller att barnet har symtom som behöver bedömas. Du behöver inte vänta på nästa rutinkontroll.

Be att få gå igenom kurvan tillsammans med vården. Läs om vad det kan betyda när BVC säger att viktkurvan avviker och när och hur ni kan söka vård för barnet.

Vanliga frågor om barns vikt, längd och tillväxtkurvor