top of page
happy_kid.jpg

Barnobesitas
- en viktig utmaning

Obesitas definierat som BMI över 30 är en komplex och kronisk sjukdom. Ett barn med obesitas har ökad risk att utveckla komorbiditeter

både under barndomen och långsiktigt. Även barn som är överviktiga och har ett iso-BMI mellan 25 och 30 har en ökad risk att utveckla sjukdomar i framtiden (1). Enligt hälso och sjukvårdslagen och Socialstyrelsens föreskrifter så har alla barn i Sverige samma rätt att

få behandling för sjukdomen obesitas.

Prevalens och risker

Prevalens
Det finns ungefär 160 miljoner barn och ungdomar med obesitas i världen idag (i åldern 5-19). Denna siffra förväntas öka till drygt 250 miljoner till år 2030. Obesitas bland barn är vanligt förekommande i Sverige idag. Dokumentationen är ofullständig men befintliga data tyder på att mellan 4-10% av barn i Sverige lider av obesitas (2,3).

Obesitas i barndomen och förtida död
Obesitas i barndomen leder till förkortad förväntad livslängd (4,5,6,7). Obesitas leder till förkortad livslängd i alla åldrar men effekten är mer uttalad om obesitas utvecklas i unga år (8). Överdödligheten i Sverige är tre gånger högre före 30 års ålder för barn med obesitas (9) och därmed högre än för typ 1 diabetes. Forskning visar att i princip alla organsystem i kroppen är påverkade vid obesitas i barndomen (10).

Komplikationer Pojke med boll.png

Figur 1. Sjukdomar och tillstånd orsakade eller förvärrade av obesitas under barndomen och tonåren. Obesitas hos barn är en kronisk sjukdom där nästan alla organsystem i kroppen kan påverkas. (10)

Störd glukoshomeostas
Barn med obesitas utvecklar redan före skolåldern insulinresistens. Förstadier till typ 2 diabetes är vanligt förekommande bland barn i Sverige med obesitas, betydligt vanligare än i andra länder som exempelvis Tyskland (11). Även typ 2 diabetes förekommer i ökande grad men många drabbas först som ung vuxen. I Sverige är risken att utveckla typ 2 diabetes som ung vuxen mer än 20 gånger större om man lider av obesitas som barn (12). Typ 2 diabetes som drabbar unga är en allvarlig sjukdom med dålig prognos. Det är en betydligt farligare sjukdom att få som ung vuxen än i medelåldern. Jämfört med typ 1 diabetes har typ 2 diabetes en alarmerande hög dödlighet och snabb utveckling av följdsjukdomar som njur- och ögonkomplikationer (13,14). Detta gäller även i Sverige och det beror inte på sociala faktorer. Barn med typ 2 diabetes har bättre sockerkontroll än barn med typ 1 diabetes, men trots det snabbare utveckling av följdsjukdomar (15).

Blodlipider, kärlpåverkan och blodtryck
Barnobesitas är kopplat till förhöjd risk att utveckla kärlpåverkan. Flera faktorer påverkar detta, bland annat att obesitas leder till en ökad inflammation och förhöjda värden av LDL kolesterol och triglycerider. Barn med obesitas har därför ökad intima-media tjocklek i halskärlen och även en störd kärlfunktionalitet (16). Barn med obesitas har ökad risk för hypertoni (17). Detta är vanligt även i Sverige (18) vilket är dokumenterat i det nationella kvalitetsregistret BORIS. Höga blodtryck förekommer även i åldern 5-10 år. Barn och ungdomar med obesitas har relativt ofta störd dygnsvariation i sina blodtryck (19,20) vilket anses vara predisponerande för hjärtmuskelpåverkan. Obesitas i barndomen leder till ökad risk för hjärtinfarkt som vuxen (21).

Fettlever, astma och ledbesvär
Fettlever är relativt vanligt bland barn med obesitas och detta är associerat med senare risk för leverfibros (22). Obesitas leder till minskad lungvolym men obesitas leder också till ökad risk för astma bland barn (23), sannolikt kopplat till den ökade generella inflammatoriska aktiviteten.

Kognitiva funktionsnedsättningar
Obesitas i barndomen leder till kraftigt ökad risk för skolproblem (24). I vilken utsträckning det beror på diskriminerande beteende från omgivningen och hur mycket det beror på en direkt effekt av obesitas på kognition är oklart, men det är oberoende av socioekonomisk status. Barn med obesitas har morfologiska förändringar i centrala nervsystemet (25). Djurstudier visar att obesitas och överintag av fet mat leder till kognitiva störningar (26). Viktreduktion bland vuxna leder till förbättrat minne (27,28) och förbättrad sockerreglering. Förbättrad sockerreglering bland typ 2 diabetiker leder snabbt till förbättrade kognitiva funktioner (29). Dessa studier indikerar att sambandet mellan kognition och obesitas är kausalt och reversibelt, dvs att obesitas leder till kognitiva störningar och att behandling minskar de uppkomna problemen.

Behandling av barnobesitas

Effekt av behandling på viktutveckling
Barnobesitas behandlas huvudsakligen med beteendestöd som ska leda till livsstilsförändringar, och som i sin tur ska leda till viktnedgång. Ju mer frekvent stöd som erbjuds, desto bättre resultat kan man uppnå (6,30). I årsrapporten för det nationella kvalitetsregistret för barnobesitasbehandling, BORIS, beskrivs resultaten som uppnås i Sverige . Det finns ett flertal vetenskapliga artiklar som också styrker effekten av behandling. Behandlingen bör sättas in tidigt, yngre barn har betydligt bättre effekt än äldre och effekten är också bättre om man behandlar innan graden av obesitas blir alltför uttalad (31,32,33). För ungdomar används också obesitaskirurgi med relativt goda resultat (34). Effekten av obesitas och diabetesläkemedlet liraglutide har också nyligen utvärderats för ungdomar med relativt bra resultat (35). Ansökan för godkännande för behandling av ungdomsobesitas är inskickad både i USA och EU.

Effekt av behandling på skolprestationer
Det finns ett direkt samband mellan viktutveckling och skolprestation som inte sammanhänger med socioekonomisk standard. De barn som minskar sin grad av obesitas klarar skolan betydligt bättre. 46 % av barn med obesitas som inte minskar sin vikt går ej ut gymnasiet med godkända betyg men denna siffra sjunker till 33 % för dem som behandlas effektivt och minskar 0,25 BMI SDS enheter i vikt (24).

Effekt av behandling på framtida sjuklighet
En kraftig viktnedgång minskar drastiskt i stort sett samtliga riskmarkörer för framtida sjuklighet (34). Den som haft obesitas som barn men som går in i vuxenlivet utan obesitas har samma risk för framtida kardiovaskulär sjuklighet som den som inte haft obesitas som barn. Metabolt syndrom under ungdomsåren som försvinner före vuxenåldern leder till normaliserade blodkärl och normaliserad risk för typ 2 diabetes (36). Även en måttlig viktnedgång leder till minskad risk för tidigt insjuknande i typ 2 diabetes (12). Det krävs en relativt kraftig viktnedgång för att normalisera blodtryck vilket inte så ofta uppnås med konventionell livsstilsbehandling (18).

 

Beteendestödjande konventionell barnobesitasbehandling är tidskrävande och kostsam
Som nämnts ovan är barnobesitasbehandling tidskrävande. Om den inte tillåts vara det så sjunker effektiviteten vilket den gjort i Sverige de senaste åren (37) och då tenderar vården att bli meningslös för dem som behöver den mest. United States Preventive Services Task Force har i en större litteraturgenomgång beräknat att familjer behöver 26 timmars kontakt med sjukvården för att en behandling med rimlig säkerhet ska leda till en kliniskt signifikant minskning av obesitas (30). En sådan behandling går inte alltid att genomföra. Många familjer kan inte vara frånvarande från arbetet så mycket tid och restiden till den behandlande enheten kan också göra det omöjligt att genomföra en så intensiv behandling. Dessutom har sjukvården inte alltid resurser att avsätta i den utsträckning som krävs trots att den långsiktiga vinsten samhällsekonomiskt av en effektiv behandling av barnobesitas är odiskutabel och trots det stora lidande som sjukdomen obesitas innebär för många barn och ungdomar. Det är sannolikt resursbrist som medför att behandlingsresultaten i Sverige försämrats de senaste åren (37). Nya innovativa behandlingsstöd är under utveckling vilket tillsammans med läkemedel och kirurgi kommer att skapa möjligheter att hjälpa fler barn med obesitas till ett friskare liv.​​

Samhällskostnad

Kostnadsökningen för ett barn med obesitas, jämfört med den som är normalviktig har i Sverige beräknats till 780 000 kronor per individ upp till 65 års ålder (38,39). Detta innebär att det är en långsiktig ekonomisk vinst för samhället om behandling sätts in i tid även om endast en mindre del av barnen skulle få en god effekt av behandlingen. De kognitiva och psykosociala effekterna av obesitas på samhällskostnaderna är också stora. Hälften av de ungdomar som ej går ut gymnasiet med godkända betyg hamnar i utanförskap och kostnaden för utanförskap är cirka 20 miljoner kronor per individ (40). Utifrån de förbättrade skolreslutaten (se ovan) kan samhällsvinsten beräknas till 1,4 miljoner kronor per effektivt behandlat barn med obesitas i minskade kostnader för utanförskap.

Referenser
  1. Nyberg, G., et al., Differences in metabolic riskfactors between normal weight and overweight children. Int J Pediatr Obes,2011. 6(3-4): p. 244-52.

  2. Bygdell, M., et al., The rise and the recent decline of childhood obesity in Swedish boys: The BEST cohort. Int J Obes (Lond), 2017.

  3. Marcus, C., et al., A 4-year, cluster-randomized, controlled childhood obesity prevention study: STOPP. Int J Obes (Lond), 2009. 33(4): p. 408-17

  4. Mossberg, H.O., 40-year follow-up of overweight children.Lancet, 1989. 2(8661): p. 491-3.

  5. Park, M.H., et al., The impact of childhood obesity on morbidity and mortality in adulthood: a systematic review. Obes Rev, 2012. 13(11): p. 985-1000.7.

  6. Mead, E., et al., Diet, physical7. Fontaine, K.R., et al., Years of life lost due to obesity. JAMA,2003. 289(2): p. 187-93.9. activity and behavioural interventions for the treatment of overweight or obese children from the age of 6 to 11 years. Cochrane Database Syst Rev, 2017. 6: p.CD012651.

  7. Fontaine,K.R., et al., Years of life lost due toobesity. JAMA, 2003. 289(2): p.187-93

  8. Lindberg, L., etal., Association of childhood obesity with risk of early all-cause and cause-specific mortality: A Swedish prospective cohort study. PLoS Med, 2020. 17(3): p. e1003078.

  9. Morinder, G., etal., Insulin sensitivity, VO2max and body composition in severely obese Swedish children and adolescents. ActaPaediatr, 2009. 98(1): p. 132-8.

  10. Marcus, C et al., Pediatric obesity—Long-term consequences and effect of weight loss. JIM, 2022. 292(86): p.870-891.

  11. Hagman,E., et al., Impaired fasting glucose prevalence in two nationwide cohorts of obese children and adolescents. IntJ Obes (Lond), 2014 38(1): p. 40-5.

  12. Hagman,E., et al., Association between impaired fasting glycaemia in pediatric obesity and type 2 diabetes in young adulthood.Nutr Diabetes, 2016. 6(8): p. e227.

  13. Constantino, M.I., et al., Long-Term Complications and Mortality in Young-Onset Diabetes: Type 2 diabetes is more hazardous and lethal than type 1 diabetes. Diabetes Care, 2013.14. 

  14. Dabelea, D., etal., Association of Type 1 Diabetes vs Type 2 Diabetes Diagnosed During Childhood and Adolescence With Complications During Teenage Years and Young Adulthood. JAMA, 2017. 317(8): p. 825-835.

  15. Ek,A.E., et al., Microalbuminuria andretinopathy in adolescents and young adults with type 1 and type 2 diabetes. Pediatr Diabetes, 2020.

  16. Tounian,P., et al., Presence of increased stiffness of the common carotid artery and endothelial dysfunction in severely obese children: a prospective study. Lancet, 2001. 358(9291):p. 1400-4.

  17. Matossian,D., Pediatric Hypertension. PediatrAnn, 2018. 47(12): p. e499-e503.

  18. Hagman, E., etal., The effect of weight loss and weight gain on blood pressure in children and adolescents with obesity. Int J Obes(Lond), 2019. 43(10): p. 1988-1994.

  19. Westerstahl,M., et al., Nocturnal blood pressurenon-dipping is prevalent in severely obese, prepubertal and early pubertalchildren. Acta Paediatr, 2014. 103(2):p. 225-30.

  20. Westerstahl, M. and C. Marcus, Association between nocturnal blood pressure dipping and insulin metabolism in obese adolescents. Int J Obes (Lond), 2010. 34(3): p. 472-7.

  21. Armstrong, K.R., et al., Childhood obesity, arterial stiffness, and prevalence and treatment of hypertension. Curr Treat Options Cardiovasc Med, 2014. 16(11): p. 339.

  22. Smith, S.K. and E.R. Perito, Nonalcoholic Liver Disease in Children and Adolescents. Clin Liver Dis, 2018. 22(4): p. 723-733.

  23. Gomez-Llorente, M.A., et al., Obesity and Asthma: A Missing Link. Int J Mol Sci, 2017. 18(7).

  24. Hagman, E., et al., Childhood Obesity, Obesity Treatment Outcome, and Achieved Education: A Prospective Cohort Study. J Adolesc Health, 2017. 61(4): p. 508-513.

  25. de Groot, C.J., et al., Brain structure, executive function and appetitive traits in adolescent obesity. Pediatr Obes, 2017. 12(4): p. e33-e36.

  26. Nguyen, J.C., A.S. Killcross, and T.A. Jenkins, Obesity and cognitive decline: role of inflammation and vascular changes. Front Neurosci, 2014. 8: p. 375.

  27. Biessels,G.J. and L.P. Reagan, Hippocampal insulin resistance and cognitive dysfunction. Nat Rev Neurosci, 2015. 16(11): p. 660-71.

  28. Alosco,M.L., et al., Improved memory function two years after bariatric surgery. Obesity (Silver Spring), 2014. 22(1): p. 32-8.

  29. Cooray,G., et al., Effects of intensified metabolic control on CNS function in type 2 diabetes. Psychoneuroendocrinology, 2011. 36(1):p. 77-86.

  30. O'Connor,E.A., et al., Screening for Obesity and Intervention for Weight Management in Children and Adolescents: Evidence Report and Systematic Review for the US Preventive Services Task Force. JAMA,2017. 317(23): p. 2427-2444.

  31. Danielsson,P., et al., Five-year outpatient programme that provided children with continuous behavioural obesity treatment enjoyed high success rate. Acta Paediatr, 2016.

  32. Danielsson,P., et al., Response of severely obese children and adolescents to behavioral treatment. Arch Pediatr Adolesc Med,2012. 166(12): p. 1103-8.

  33. Danielsson,P., et al., Importance of age for 3-year continuous behavioral obesity treatment success and dropout rate. ObesFacts, 2012. 5(1): p. 34-44.

  34. Olbers,T., et al., Laparoscopic Roux-en-Ygastric bypass in adolescents with severe obesity (AMOS): a prospective, 5-year, Swedish nationwide study. Lancet Diabetes Endocrinol, 2017.

  35. Kelly,A.S., et al., A Randomized, Controlled Trial of Liraglutide for Adolescents with Obesity. N Engl J Med, 2020. 382(22): p. 2117-2128.

  36. Magnussen,C.G., et al., A diagnosis of the metabolic syndrome in youth that resolves by adult life is associated with a normalization of high carotid intima-media thickness and type 2 diabetes mellitus risk: the Bogalusa heart and cardiovascular risk in young Finnsstudies. J Am Coll Cardiol, 2012. 60(17):p. 1631-9.

  37. Neovius, K., et al., Lifetime productivity losses associated with obesity status in early adulthood: a population-based study of Swedish men. Appl Health Econ Health Policy, 2012. 10(5): p. 309-17.

  38. Odegaard,K., et al., The Swedish cost burden of overweight and obesity--evaluated with the PAR approach and a statistical modelling approach. Int J Pediatr Obes, 2008. 3 Suppl 1: p. 51-7.

  39. Hagman,E., et al., Paediatric obesity treatment during 14 years in Sweden: Lessons from the Swedish Childhood Obesity Treatment Register-BORIS. Pediatr Obes, 2020: p. e12626.

  40. Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog; Utanförskapets Ekonomiska Sociotoper, WHO nätverk Healthy Cities 2012.

bottom of page