Kort svar
Cirka 7 procent av svenska lågstadiebarn har obesitas och ytterligare 16 procent har övervikt. Det innebär att ungefär vart fjärde barn i åldern 6–9 år har en vikt som kan påverka hälsan negativt. Förekomsten ökar med åldern och varierar mellan regioner och socioekonomiska grupper.
Andel barn med övervikt och obesitas per åldersgrupp
Folkhälsomyndighetens senaste sammanställning visar följande för svenska barn:
- 18 månader: Cirka 8 procent har övervikt eller obesitas.
- 4 år: Cirka 11–12 procent har övervikt eller obesitas. Efter en uppgång under pandemin (13,3 procent 2022) har nivåerna återgått till före-pandemin.
- 6–9 år: Cirka 23 procent har övervikt eller obesitas — 15,6 procent övervikt och 7,2 procent obesitas (läsåret 2021/2022). Se skillnaden mellan övervikt och obesitas för vad gränsen innebär kliniskt.
- 11–15 år: Cirka 15 procent har övervikt eller obesitas, varav 3,4 procent obesitas.
Det saknas idag heltäckande nationell statistik för barn i åldrarna 10 och uppåt. Elevhälsan mäter och väger alla barn, men alla kommuner rapporterar inte in data centralt.
Utveckling över tid
Bland 11–15-åringar har andelen med övervikt och obesitas ökat från 7 procent 1989/1990 till 15 procent 2021/2022. Förekomsten av obesitas blev fyra gånger vanligare under samma period, från 0,8 till 3,4 procent.
Bland 6–9-åringar syns en ökning med cirka 2 procentenheter mellan 2018/2019 och 2021/2022, där ökningen främst drivs av en högre andel barn med obesitas.
Skillnader mellan pojkar och flickor
Bland de yngsta skolbarnen (6–9 år) är övervikt vanligare bland flickor, medan obesitas är något vanligare bland pojkar. I åldern 9 år hade 13,6 procent av pojkarna obesitas jämfört med 11,5 procent av flickorna. I tonåren blir könsmönstret annorlunda — övervikt och obesitas är generellt vanligare bland tonårspojkar än bland tonårsflickor.
Regionala skillnader
Det finns tydliga geografiska skillnader. Bland 6–9-åringar hade Värmland, Gävleborg och Jönköping de högsta andelarna övervikt och obesitas, medan Västerbotten hade lägst. Jönköping hade den högsta andelen med obesitas specifikt (9,8 procent), medan Uppsala hade den lägsta (5,1 procent).
Det finns också en gradient där mindre städer och landsbygdskommuner har högre förekomst än större städer.
Kopplingen till socioekonomi
Obesitas hos barn är ojämlikt fördelad. En studie från 2024 som följde över 300 000 svenska fyraåringar visade att övervikt hos barn är vanligare i regioner med fler ensamstående föräldrar, lägre utbildningsnivå och lägre inkomstnivåer. Skillnaderna går tillbaka till föräldragenerationen — bland gravida kvinnor har andelen med övervikt eller obesitas ökat från 25 procent 1992 till 47 procent 2024.
Vad statistiken betyder i praktiken
Bakom siffrorna ligger ett stort och växande behov av behandling av obesitas hos barn. Samhällskostnaderna för ett barn som har övervikt eller obesitas vid 15 års ålder beräknas uppgå till livslångt 7 miljarder kronor för hela årskullen — men framför allt handlar det om barnens hälsa och livskvalitet. Tidig upptäckt och behandling gör skillnad: forskning visar att barn som återgår till normalvikt före vuxen ålder inte har förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom senare i livet.
Relaterade frågor
- Är obesitas ärftligt?Ärftligheten för BMI ligger på 40–70 %. Men gener avgör inte ensamma — så här kan familjen påverka risken.
- Varför går mitt barn upp i vikt så snabbt?Vanliga orsaker till snabb viktuppgång och när du som förälder bör söka vård.
- När är övervikt hos barn något att ta på allvar?Mönstren som signalerar att övervikt behöver utredas — och var du söker hjälp.
Källor
- Folkhälsomyndigheten — Statistik om övervikt och obesitas hos barn 6–9 år (läsåret 2021/2022)
- Folkhälsomyndigheten — Övervikt och obesitas hos barn 11–15 år
- Folkhälsomyndigheten — Övervikt och obesitas hos barn 0–5 år
- Folkhälsomyndigheten — Samhällskostnader för övervikt och obesitas (IHE-analys 2022)
- Socialstyrelsen — Statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2024
- Nylander et al. (2024) — Socioekonomi och övervikt hos fyraåringar, Acta Paediatrica
- Kindblom et al. (2025) — Change in weight status from childhood to young adulthood, JAMA Pediatrics
Senast uppdaterad: april 2026