Vidare till huvudinnehåll

Frågor och svar

Vad gör jag om mitt barn är överviktigt?

Kort svar

Ett barn räknas som överviktigt när iso-BMI ligger mellan 25 och 30. Det är inte samma sak som obesitas (iso-BMI 30+) och kräver oftast inte vård — men det är ett tidigt tecken på att familjens vardag kan behöva justeras. Små, hållbara förändringar i måltidsrutiner, sömn, skärmtid och rörelse hjälper de flesta. BVC och elevhälsan kan ge stöd om ni vill ha det.

När räknas ett barn som överviktigt?

Ett barn räknas som överviktigt när iso-BMI är 25–29,9, motsvarande samma gräns som vuxen-BMI 25 men justerat för barnets ålder och kön. Iso-BMI räknas ut automatiskt vid BVC och i elevhälsan utifrån längd, vikt, ålder och kön.

Du kan själv få en uppskattning med vår iso-BMI-räknare för barn eller BMI-räknaren för barn. Det är dock alltid trenden i kurvan och en klinisk bedömning som väger tyngst, inte en enskild siffra.

Är övervikt samma sak som obesitas?

Nej. Övervikt (iso-BMI 25–30) är inte en sjukdom och kräver inte vård. Obesitas / obesitas hos barn (iso-BMI 30+) klassas som kronisk sjukdom och ska behandlas inom sjukvården. Se skillnaden mellan övervikt och obesitas hos barn.

Vad kan ni göra hemma?

För de flesta familjer räcker små, hållbara förändringar i vardagen. De viktigaste är:

  • Regelbundna måltider på ungefär samma tider varje dag — frukost, lunch, mellanmål, middag, kvällsmål.
  • Vatten som törstsläckare. Begränsa läsk, saft, juice och söta mejeridrycker till helger eller bjudningar.
  • Rörelse barnet faktiskt gillar — minst 60 minuter sammanlagt per dag.
  • Skärmtid med tak — särskilt stillasittande tid på fritiden.
  • Sömn — 9–11 timmar för skolbarn. För lite sömn är en självständig riskfaktor för viktuppgång.

Förändringarna gäller hela familjen, inte bara barnet. Att laga och äta samma mat tillsammans är centralt.

Vad ni inte ska göra

  • Säg inte till barnet att hen är överviktig, "ska gå ner i vikt" eller behöver "banta". Sådana kommentarer ökar risken för ätstörningar och låg självkänsla — utan att hjälpa vikten.
  • Gör inte vikten till ett samtalsämne. Väg inte barnet hemma på egen hand så att siffran hamnar i fokus. Om mätning hemma ingår i barnets behandling sker den i samråd med vården – i Evira utan att barnet ser siffran.
  • Sätt inte barnet på diet. Restriktiv kost för barn kan rubba tillväxten och relationen till mat. Fokusera på vad familjen äter och hur, inte på portionsstorlekar för barnet.

För stöd i själva samtalet, läs hur du kan prata om hälsa och bemöta barnets frågor om sin kropp. Där finns exempel på formuleringar och råd om vad du bör undvika.

När bör ni söka hjälp?

Kontakta BVC, elevhälsan eller vårdcentralen om:

  • BMI-kurvan stiger brantare än tidigare trots förändringar i vardagen.
  • Iso-BMI passerar 30 — då räknas det som obesitas och barnet bör utredas inom sjukvården.
  • Det finns ärftlighet för obesitas, typ 2-diabetes eller hjärt-kärlsjukdom.
  • Ni vill ha stöd och vägledning, oavsett iso-BMI-nivå.

Om elevhälsan har kontaktat er om barnets vikt — läs vad det innebär när elevhälsan signalerar övervikt.

Relaterade frågor

Se alla frågor och svar →

Källor

  1. Socialstyrelsen — Nationella riktlinjer för vård vid obesitas (2023)
  2. 1177 Vårdguiden — Obesitas, övervikt och fetma hos barn
  3. Rikshandboken i barnhälsovård — Ökande BMI, övervikt och obesitas

Senast uppdaterad: juni 2026