Vidare till huvudinnehåll

Frågor och svar

Vad är obesitas hos barn?

Kort svar

Obesitas hos barn — även kallat obesitas hos barn — definieras som iso-BMI 30 eller högre och klassas av WHO och Socialstyrelsen som en kronisk sjukdom. Den behandlas inom sjukvården, oftast på BUMM (barn- och ungdomsmedicinsk mottagning) eller barnmottagning, och baseras på familjebehandling, ibland kompletterat med läkemedel hos äldre barn. Tidig behandling minskar risken för följdsjukdomar som typ 2-diabetes, högt blodtryck och fettlever.

Vad är obesitas hos barn?

Obesitas hos barn (på svenska också kallat obesitas hos barn) är en kronisk sjukdom som karakteriseras av en så pass ökad mängd kroppsfett att det medför hälsorisker. Den ställs i Sverige med iso-BMI — ett ålders- och könsjusterat BMI-mått enligt Cole 2000:

  • Iso-BMI 30–34,9 = obesitas (grad 1)
  • Iso-BMI 35–39,9 = obesitas grad 2 (svår)
  • Iso-BMI 40+ = obesitas grad 3 (extrem)

Diagnosen ställs av läkare och bygger inte bara på iso-BMI utan också på trenden i tillväxtkurvan, klinisk bedömning och utredning av eventuella följdsjukdomar.

Hur vanligt är obesitas hos barn i Sverige?

Cirka 6–7 % av svenska barn i skolåldern har obesitas, och ytterligare ~20 % har övervikt. Förekomsten har ökat de senaste decennierna. Se mer detaljerad statistik i hur många barn i Sverige har obesitas.

Vad är skillnaden mot övervikt?

Övervikt är iso-BMI 25–30 och räknas inte som sjukdom — det går ofta att åtgärda med små förändringar i familjens vardag. Obesitas börjar vid iso-BMI 30 och är en kronisk sjukdom som ska behandlas inom sjukvården. Se skillnaden mellan övervikt och obesitas hos barn för mer detalj.

Hur behandlas obesitas hos barn?

Behandlingen riktas till hela familjen, inte enbart till barnet, och bygger på flera komponenter:

  1. Familjebaserad beteendebehandling — strukturerat stöd för måltidsrutiner, sömn, skärmtid och rörelse, ofta över 1–2 år.
  2. Regelbundna återbesök — för uppföljning av iso-BMI, mående och eventuella följdsjukdomar.
  3. Läkemedel — vid svår obesitas hos ungdomar kan GLP-1-analoger (t.ex. liraglutid, semaglutid) övervägas; se Ozempic till barn.
  4. Obesitaskirurgi — vid mycket svår obesitas hos äldre tonåringar, efter noggrann bedömning.

Behandlingen tar tid — se hur lång tid tar behandling av obesitas hos barn.

Vart vänder ni er?

  • BVC eller elevhälsan — för en första bedömning och remiss vidare.
  • Vårdcentralen — om barnet inte längre tillhör BVC eller elevhälsan.
  • BUMM (barn- och ungdomsmedicinsk mottagning) eller barnmottagning — för utredning och behandling vid obesitas; se vägen genom utredning på BUMM.
  • Specialiserade obesitasenheter — vid svår obesitas eller följdsjukdomar.

Många barn- och ungdomsmottagningar i Sverige använder digitalt behandlingsstöd från Evira i sin obesitasvård. På evira.se ser ni vilka mottagningar som är anslutna och hur ni kontaktar dem.

Vilka följdsjukdomar är förknippade med obesitas hos barn?

Obesitas i barndomen ökar risken för:

  • Typ 2-diabetes och insulinresistens
  • Högt blodtryck
  • Fettlever (NAFLD)
  • Sömnapné
  • Ledproblem
  • Psykisk ohälsa, ofta sekundärt till stigmatisering

Tidig behandling minskar dessa risker betydligt. Obesitas i barndomen följer ofta med upp i vuxen ålder om den lämnas obehandlad.

Tänk på språket

Säg aldrig till ett barn att hen är "tjock", "ska gå ner i vikt" eller behöver "banta". Forskning är tydlig: vikt- och utseendekommentarer från föräldrar ökar risken för ätstörningar och låg självkänsla, utan positiva effekter på vikten. Behandling av obesitas hos barn handlar om familjens rutiner — inte om barnets enskilda kropp.

Relaterade frågor

Se alla frågor och svar →

Källor

  1. Socialstyrelsen — Nationella riktlinjer för vård vid obesitas (2023)
  2. WHO — Obesity classification
  3. 1177 Vårdguiden — Obesitas, övervikt och fetma hos barn
  4. Svenska Barnläkarföreningen — Vårdprogram barnobesitas

Senast uppdaterad: juni 2026