Vidare till huvudinnehåll

För föräldrar

För föräldrar och vårdnadshavare

Att vara förälder till ett barn med övervikt eller obesitas väcker ofta oro, skuld och frågor om vad som är rätt att göra. Den här sidan samlar praktisk vägledning från forskning och svensk klinisk erfarenhet — för dig som vill veta vad du kan göra, och vad du helst bör undvika.

Det viktigaste först

  • Du är inte ensam om det här.
  • Det är inte ditt fel — och inte heller barnets.
  • Små, hållbara förändringar är effektivare än stora ansträngningar.
  • Hela familjen ska involveras, inte bara barnet.
  • Vågen är inte målet. Hälsosamma vanor är.

Hur pratar man om vikt med sitt barn?

  • Undvik att kommentera barnets kropp eller vikt.
  • Prata om hälsa, mat och rörelse i positiva termer.
  • Skuldbelägg aldrig — varken dig själv eller barnet.
  • Lyssna på barnets egen upplevelse.
  • Separera person från beteende — det handlar om vad vi gör, inte vad vi är.

Lästips: när samtalet känns svårt

I vår fördjupande guide hittar du konkreta formuleringar, sådant som är bra att undvika och råd när barnet själv tar upp sin vikt.

Läs guiden: Hur pratar man med barn om övervikt? →

Mat — vad ändra och vad behålla

Det enskilt största området är drycker:

  • Byt ut läsk, juice, saft mot vatten.
  • Mjölk i begränsade mängder, gärna mellanmjölk.
  • Inga "lightprodukter" — de upprätthåller söta vanor.

Mat:

  • Tallriksmodellen som referens vid huvudmål.
  • Tre regelbundna huvudmål och 1–2 mellanmål.
  • Inga matrestriktioner mellan måltiderna — det skapar småätande.
  • Halva tallriken grönsaker.
  • Frukt som mellanmål.
  • Begränsa hemkomst av processade snacks.

Det här fungerar inte:

  • Strikta dieter, kaloriräkning, vägning av maten.
  • Förbjudna livsmedel — det skapar ohälsosam relation till mat.
  • Belöningssystem kopplade till mat.

Rörelse i vardagen

WHO rekommenderar 60 minuters fysisk aktivitet per dag för barn2. Men det behöver inte vara organiserad träning:

  • Vardagsrörelse räknas: gå till skolan, leka utomhus, ta trapporna.
  • Hellre rörelse tillsammans än "träna" ensam.
  • Idrottsförening om barnet vill, men inte som tvång.
  • Begränsa stillasittande och skärmtid.

Sömn och rutiner

Sömnbrist ökar risken för obesitas hos barn. Rekommendationer:

  • 9–11 timmar för skolbarn, 8–10 för tonåringar.
  • Skärmfri tid 1 timme före läggning.
  • Konsekventa läggningstider — även på helger.

Skärmtid och stillasittande

Det är inte bara mängden skärmtid som spelar roll — kontexten gör det också. Att äta framför skärm är en stark riskfaktor, eftersom man tenderar att äta mer utan att märka det. Socialstyrelsen har riktlinjer för skärmtid som kan fungera som utgångspunkt1.

Var en förebild

Barn imiterar vuxna mer än de följer instruktioner. Familjens vanor är familjens vanor — inte barnets. Det vi gör tillsammans påverkar mest. Om du som förälder äter grönsaker, rör dig i vardagen och har goda sömnrutiner, ökar sannolikheten att barnet gör detsamma.

Hantera motgångar

Återfall är normala och en del av processen. Räkna inte i veckor — räkna i år. Fokusera på trenden, inte enskilda dagar. En "dålig vecka" betyder inte att allt arbete är förlorat.

Behöver ni stöd från sjukvården?

Om ni vill ha professionellt stöd, börja med BVC, skolhälsan eller er vårdcentral. De kan hänvisa vidare till specialiserad barnobesitasvård om det behövs. Många svenska regioner använder idag digitala behandlingsstöd som hjälper familjen mellan besöken på kliniken.

→ Sök vård · Elevhälsan har kallat oss

Källor

  1. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid obesitas, 2023.
  2. WHO. Physical activity – key facts.

Läs vidare

Senast uppdaterad: april 2026