Vidare till huvudinnehåll

Nära vård

När vården flyttar hem måste kvaliteten följa med

Nära vård handlar inte bara om att flytta vårdbesöket. När behandling och uppföljning sker hemma måste också mätningar, information och kvalitetssäkring fungera där.

Ett barn som behandlas för obesitas tillbringar väldigt lite av sin tid tillsammans med sitt vårdteam.

Behandlingen pågår någon annanstans. Hemma vid frukostbordet. I skolan. På fotbollsträningen. Under helger och lov. Vecka efter vecka, mellan besöken på mottagningen.

Det är en av utmaningarna vid behandling av långvariga sjukdomar: det mesta händer när vården inte är där.

Om vården ska komma närmare patienten räcker det därför inte att göra vårdbesöket digitalt. Vi behöver också skapa en fungerande koppling mellan det som händer hemma och behandlingen i vården.

Illustration: ett familjehem i centrum med vardagens scener – frukostbord, skola, fotbollsplan och park – kopplade med en linje till mottagningen.

När mätningen flyttar

I en förstudie om diagnostik inom Nära vård beskriver Medicinsk Diagnostik Karolinska hur vården förskjuts från sjukhuset mot vårdcentralen och patientens hem. Diagnostik och monitorering pekas ut som en viktig möjliggörare för den utvecklingen.

Men att placera en uppkopplad våg, blodtrycksmätare eller annan medicinteknisk produkt i patientens hem är den enkla delen.

Den svårare frågan är:

Hur gör vi mätningen till en fungerande del av vården?

Kvalitet handlar då om betydligt mer än sensorns precision. Det handlar om hela kedjan: vilken utrustning som används, hur mätningen genomförs, hur fel upptäcks, hur informationen överförs och hur den används i behandlingen.

Och här finns fortfarande ett gap. Region Stockholm har etablerade strukturer för kvalitetssäkring av patientnära analyser inom vården, men förstudien konstaterar att det saknas en motsvarande övergripande struktur för egenmonitorering.

Problemet är alltså inte att få in fler uppkopplade produkter i människors hem. Problemet är att göra dem till en sammanhängande del av vården.

Illustration: en sifferlös uppkopplad mätplatta i ett hem, där en linje för mätningen vidare till en vårdares skärm med en trendkurva.

Inom obesitas blir det särskilt tydligt

Obesitas behandlas över lång tid. Månader kan passera mellan de tillfällen då vårdteamet träffar familjen, medan behandlingen fortsätter varje dag.

Om vårdens bild av utvecklingen huvudsakligen skapas vid mottagningsbesöken blir återkopplingen gles. En utveckling åt fel håll kan upptäckas sent. En familj som är på rätt väg kan få vänta länge på bekräftelse.

Egenmonitorering skapar möjlighet till en kortare återkopplingsloop.

På Evira använder familjen en uppkopplad mätplatta hemma. Vikten visas inte i kilo för barnet. Mätningarna används i stället för att följa utvecklingen över tid och ge familjen och vårdteamet en kontinuerlig bild av hur behandlingen går.

Poängen är inte att mäta mer. Poängen är att minska avståndet mellan det som händer hemma och vårdens möjlighet att agera.

Patienten ska få mer stöd – inte mer administration

När mer av vården sker hemma får patienten och familjen också en större roll.

Det kan skapa delaktighet och självständighet. Men egenmonitorering får inte innebära att vårdens arbete helt enkelt flyttas över på patienten.

Tekniken måste göra det enkelt att göra rätt och fungera för människor med olika digital vana, språk och förutsättningar. Annars riskerar digitaliseringen att skapa nya trösklar till vården.

Data måste hitta tillbaka till vården

Att samla in information hemma är bara halva problemet.

Den måste också bli användbar.

Målbilden för decentraliserad diagnostik som beskrivs i förstudien är att resultat från bland annat egenmonitorering ska kunna överföras till vårdens system och presenteras på ett sätt som fungerar för mottagaren.

Det är en viktig princip även bredare än diagnostiken.

Digital vård ska inte bli en parallell vård.

Framtidens Nära vård kan inte bestå av allt fler fristående appar, portaler och uppkopplade produkter som skapar varsin informationsö. Informationen behöver kunna följa patienten och finnas där vården arbetar.

Från kalenderstyrd till mer behovsstyrd vård

När vården framför allt får ny information vid nästa återbesök är det kalendern som bestämmer när patientens utveckling blir synlig.

Med kontinuerlig information kan vårdteamet få bättre förutsättningar att se vem som följer sin behandlingsplan och vem som behöver mer stöd.

Det betyder inte att tekniken ersätter vårdpersonalen.

Tvärtom kan tekniken hjälpa vårdpersonalen att använda sin tid där den gör störst skillnad.

Illustration: till vänster en kalender med glesa bokade besök och ett frågetecken i mellanrummet, till höger en kontinuerlig kurva som förbinder vårdpersonal och familj.

Nära på riktigt

Att flytta vård närmare patienten handlar därför om mer än videobesök och uppkopplade produkter.

  1. Mätningen måste gå att lita på.
  2. Det måste vara enkelt för patienten.
  3. Informationen måste hitta tillbaka till vården.
  4. Och vårdpersonalen måste kunna använda den.

Det är den typen av infrastruktur vi på Evira bygger för obesitasbehandling.

För när behandlingen sker hemma behöver vården fungera där också.

Källor och vidare läsning

Medicinsk Diagnostik Karolinska, ”Kvalitetssäkring av diagnostik i Nära vård, Region Stockholm – Förstudie kring utformning av kvalitetssäkringsstöd av diagnostik inom Region Stockholms genomförandeplan för Nära vård 2023”, 2024-01-08.

Region Stockholm, Vårdgivarguiden, ”Nära vård i Region Stockholm”, med koppling till regionens målbild och strategiska plan 2040. vardgivarguiden.se

Källorna används här som extern beskrivning av utvecklingen inom Nära vård: decentraliserad diagnostik, egenmonitorering, kvalitetssäkring, informationsöverföring, personcentrerat arbetssätt och stöd till egenvård. De är inte utvärderingar av Evira, och varken Region Stockholm eller Karolinska rekommenderar eller stödjer Evira. Resonemangen om obesitasbehandling och slutsatserna i övrigt är Eviras egna.

Läs mer om forskningen bakom Evira och våra referenser och källor.